Varje dag smittas 2 500 unga runt om i världen av hiv. Störst risk för att smittas löper flickor och unga kvinnor. Det visar en ny rapport som bland andra UNICEF och UNAIDS står bakom.

Enligt rapporten, som bygger på siffror från 2009, återfinns 41 procent av alla nyligen hivsmittade vuxna i åldersgruppen 15 – 24 år. (Med vuxna avses i detta sammanhang alla personer över 15 år) Det innebär att nästan varannan ny hivinfektion uppstår under dessa ungdomsår, och att uppskattningsvis fem miljoner unga i den åldersgruppen lever med hiv världen över.

I åldrarna 10 – 19 år uppskattas att cirka två miljoner barn och unga är smittade med viruset. De flesta lever i afrikanska länder söder om Sahara, de flesta är flickor och kvinnor, och merparten vet inte om att de är smittade.

Bland unga människor som lever med hiv, är mer än 60 procent kvinnor. I länder söder om Sahara är samma siffra hela 72 procent.

Rapporten Opportunity in Crisis: Preventing HIV from early adolescence to young adulthood lyfter för första gången fram hur just unga människor drabbas av hiv, och hur de riskerar att smittas. Det är en gemensam studie av UNICEF, UNAIDS, UNESCO, UNFPA, ILO, WHO och Världsbanken.

— För många unga beror en hivinfektion på all försummelse, utanförskap och kränkningar som hela tiden sker med olika samhällens och politiska ledares vetskap. Den här rapporten uppmanar ledare på alla nivåer att bygga upp ett skyddsnät för ungdomarna, säger Anthony Lake, chef för UNICEF.
Rapporten pekar på att det behövs en rad olika insatser för att minska hivsmittan. Det är fortfarande många ungdomar som helt saknar information om hiv, hur man skyddar sig och hur man testar sig. Samtidigt finns det bra exempel på hur man kan vända utvecklingen på olika områden. I delar av Tanzania har man till exempel framgångsrikt lyckats vända bilden av en man som vill ha relationer med flickor och unga kvinnor, till någon som uppfattas som löjlig.

Några av de åtgärder som rapporten pläderar för är förändrade attityder och beteenden, större jämställdhet mellan könen, tillgång till bromsmediciner och att användningen av kondomer blir norm. I afrikanska länder söder om Sahara till exempel, är det samma normer som tillåter våld i hemmet som också hindrar en kvinna från att säga nej till oönskade sexuella närmanden, hindrar henne från att ha säker sex eller att säga ifrån om hennes man är otrogen.

Sexualundervisningen måste bli bättre, och likaså måste hälsovården tillhandahålla familjeplanering och kondomer. Forskning visar att den här typen av information och tjänster inte leder till fler sexuella relationer eller ett högriskbeteende, utan istället till färre oönskade graviditeter, färre hivinfektioner och bättre hälsa.

Unicef, världens största barnrättsorganisation, finns på plats i över 150 utvecklingsländer. Uppgiften är att skapa varaktiga förändringar, inte bara för några barn i en by eller i ett land, utan för alla barn i hela världen. Därför arbetar Unicef förebyggande och långsiktigt, ända upp på regeringsnivå. Det handlar om att förverkliga barnkonventionen och se till att alla barn får rent vatten, hälsovård, vaccin, skola, hjälp i katastrofer och skydd mot våld, övergrepp och diskriminering. De barn som har störst behov får hjälp först, oavsett nationalitet, religion eller landets politiska ledning. Unicef är helt beroende av frivilliga bidrag från privatpersoner, företag och regeringar.

- I vilket land barnen och deras mödrar bor är ofta inte avgörande, viktigare är deras inkomst och bostadsort, säger Shahida Azfar, chef för UNICEFs regionkontor i Mellanöstern och Nordafrika. Om dessa länder ska uppnå Millenniemålen till 2015 måste de garantera att alla har rätt till likvärdig sjukvård.

Jämförelse mellan stad och land

Den aktuella undersökningen har studerat tillgången till mödra- och barnavård inom två grupper – de fattigaste respektive rikaste 20 procenten av befolkningen. Dessutom har man jämfört situationen för människor i städer och på landsbygden i tio länder och territorier - Algeriet, Djibouti, Irak, Egypten, Jordanien, de ockuperade palestinska territorierna, Sudan, Syrien, Tunisien och Jemen.

Dödligheten bland barn under fem år, mässlingsvaccination bland ettåringar, andelen födslar utförd av utbildad vårdpersonal, vård före födseln och användning av preventivmedel är de faktorer som analyserats.

Mest ojämlikt i Sudan och Jemen

Studien visar att inkomsten är mer avgörande än bostadsorten för barns och kvinnors hälsa. Barn som föds av de rikaste 20 procenten av befolkningen har en större chans att överleva och bli vaccinerade än barn från fattigare hem. Likaså är kvinnor från den rikaste femtedelen av befolkningen mer benägna att använda preventivmedel, gå till doktorn under graviditeten och få professionell medicinsk hjälp vid förlossningen.

I Sudan och Jemen är ojämlikheterna mellan rika och fattiga störst. I Jemen löper ett barn som föds i den fattigaste delen av befolkningen tre gånger större risk att dö innan det når fem års ålder än ett barn som föds in i den rikaste femtedelen. I Sudan har ett barn från ett rikt hem dubbelt så stor chans att bli vaccinerad mot mässling än ett barn från ett fattigt hem.

Tydliga rekommendationer

Studien lägger fram en rad rekommendationer för att man ska kunna nå de fattigaste barnen och kvinnorna med grundläggande vård:

• Tilldela större resurser till vårdprogram på lokal nivå.
• Utbilda vårdpersonal, så att de får kunskap om hur de kan arbeta med förenklad modern teknik och hjälpa till att bistå med  kostnadseffektiv vård.
• Ta bort avgifter och ersätta resekostnader för de fattiga.
• Förbättra insamling av data och system för uppföljning.

Studien är en del av UNICEFs globala satsning på tydligare fokus på rättvisa. UNICEFs mål är att alla barn, särskilt de som har det sämst ställt i samhället, ska få tillgång till utbildning, sjukvård, rent vatten och sanitet.

Förhindra hälsokris

Över en halv miljon människor tvingades fly hals över huvud för att söka skydd. Många hamnade i staden Duékoé där ett katolskt missionscenter successivt förvandlades till ett flyktingläger strax efter att konflikten utbröt. Här bor fortfarande 28 000 människor på alldeles för liten yta. Av dessa är 2 500 barn under fem år och UNICEF arbetar tillsammans med sina samarbetspartners för att hjälpa barnfamiljerna med grundläggande behov. Högsta prioritet är näring till de allra minsta och att förhindra att diarréer och andra sjukdomar sprids i det överbefolkade området. 

Livsviktigt mässlingsvaccin till 180 000 småbarn

Mellan den 3 och 9 maj drev UNICEF med flera en vaccinationskampanj som nådde 180 000 barn i fyra distrikt där flera fall av mässling rapporterats. UNICEF levererat 213 000 doser mässlingsvaccin, sprutor och annan viktig utrustning. Och man har även stått för utbildningen av 850 hälsoarbetare och frivilliga som ska se till att alla barn får sitt vaccin.

Mässlingen är en av de mest smittsamma virussjukdomarna i världen. Många barn klarar sjukdomen bra utan komplikationer, men för undernärda barn är mässling livsfarlig. På grund av försvagat immunsystem dör många av dem i följdsjukdomar, som till exempel lunginflammation och svår diarré. Samtidigt som vaccinet får därför barnen även A-vitamin som stärker immunförsvaret och kan minska risken att dö i följdsjukdomar med 50 procent.

Förhindra undernäring

För att förhindra undernäring genomför UNICEF och deras samarbetspartners nu en stor hälsokontroll av totalt 12 000 barn som mäts och vägs för att rädda liv. De som lider av undernäring får näringstillskott eller remitteras vidare till specialistvård. UNICEF har utbildat sjukskötersor, barnmorskor och vårdpersonal för att öka kunskapen om hur man tar hand om akut undernärda barn.